måndagen den 10:e augusti 2009

Ett halvt monster

Jag skrev för några inlägg sedan att jag inte skulle recensera Monster förrän jag läst alla aderton men när jag nu läst cirkus tvåtusen av fyratusen sidor så kan jag inte låta bli att reflektera kring denna genomhypade manga. Men en regelrätt recension blir det först efter volym aderton Det är lite spoilervarning på texten nedan.

Dr Tenmas jakt efter den Johan som han en gång räddade livet på och som sedermera visar sig vara ett monster har varit lite upp och ner liksom serien. Efter en lovande start nådde Monster en tidig höjdpunkt i tredje volymen med lite svar på frågorna kring Kinderheim 511 där Johan bott och barnhemmets kopplingar till den östtyska säkerhetstjänsten. Jag förväntade mig en hel del av serien efter det här men istället blev det rätt ointressanta sidospår om högerextremister och andra skummon med kopplingar till Johan.

Fram tills att Johan efter några volymer på nytt dök upp i egen hög person har Tenma mest jagat en skugga men plötsligt fanns monstret i sikte. Jag hade lite grand börjat ge upp hoppet om att serien på nytt skulle bli intressant och efter volym åtta var jag inte säker på om det skulle bli fler volymer men så läste jag volym nio och här tog serien rejäl fart på nytt, den klart bästa volymen hittills med ledtrådar både till Johans barndom i form av en tjeckisk sagobok, stor dramtik, rejält med action och en kittlande cliffhanger på sista sidan. Tvåtusen sidor Monster till! Voll krass!

2 kommentarer:

Håkan / Wakuran sa...

Echt geil, man!

Har dragit mig litet för att påbörja fler mangamastodonter, men Monster verkar rätt skön.

smorkin sa...

Sagoboken = Riktigt creepy, kanske det mest skrämmande i hela serien...

Som du säger, det är lite upp och lite ner, men topparna i Monster är verkligen höga :-)