I år firar jag 20-års jubileum som Fantomenprenumerant, även om jag inte varit tidningen trogen i 20 år. Tidigare kastade jag mig över varje nytt nummer men numera blir det oftast så att de samlas i en hög och sedan läser jag dem när andan faller på. Idag var ett sådant tillfälle. Fantis-äventyren i de här nummerna håller ganska låg klass. I Eldstorm 2: Utplåna Bengete är den vackra och onda Sandal Singh är i sitt esse. Lubanga har äntligen fått konkurrens om uslaste Bengalipresidenten någonsin. Historien är helt okej men Heiner Bade är verkligen en bra bit från sina glansdagar på 70-talet. Äventyren om piratdrottningen Kate Somerset har generellt sett varit ganska bra men upplösningen av äventyret Gamla synder är alltför fullt av klicheér speciellt det typiska bad guy-slutet. Attack mot Dödskallegrottan är ett lite uttjatat tema. Någon spänning infinner sig iaf inte. I dubblenumret 12-13 (jag gillar inte dubbelnummerna alls) är det två amerikanska äventyr, Oljeriggens väktare och Sinbadstenen. Det förstnämnda tycker jag är ok, handlingen är iofs simpel men i början av serien byggs en schysst stämning upp som iofs förtas av slutet. Sinbadstenen är både skriven och tecknad av Graham Nolan som har en annorlunda stil som jag inte riktigt vet om jag gillar eller inte, han tillhör iaf inte de bättre tecknarna. Äventyret i sig är ett trist standardäventyr och det verkar verkligen svårt för vår nuvarande Fantis att få schyssta grejer till stora skattkammaren. Kortäventyret Heloise om hur Fantomens dotter fick sitt namn och historien om Hantahäxan är en av Lee Falks bättre äventyr från decennierna innan han gick bort vilket tyvärr inte säger så mkt.
Om du gillar Fantomen och inte redan kände till det så ger Hermes Press med start i höst ut dagsstripserierna i kronologisk ordning. Första samlingen med 320 sidor suveräna Ray Moore-äventyr släpps i september.
Biserierna är lite av ett sorgebarn i Fantomen. Jag har klagat på det innan. Både Johnny Hazard och Bernhard Prince är bra äventyrsserier men båda känns daterade. Undantaget är Thorgal som är en fantastiskt bra serie även om Barnet från stjärnorna i nr 12-13 inte är ett av de bättre äventyren men man får iaf lite bakgrund till Thorgal. Latigo är ungefär lika kul som att se färg torka och Herman Hedning känns mest bara trött. Inget av nummerna var någon höjdare. Det intressantaste var faktiskt Fantomen Klubben i nr 12-13 där de tar upp lite förslag på nya biserier, bland annat från två av den här bloggens läsare. Det låter iaf lovande att Gammelredax ska titta närmare på ett antal fransk-belgiska serier. Den som läser får se ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
När det gäller Fantomen-serierna så håller jag helt med i det du skriver, men när det gäller biserierna så är jag en smula kluven.
Bernard Prince är ju en gammal nostalgiklassiker som jag är mycket förtjust i, å andra sidan har de ju redan gått i FA för länge sedan plus att jag har alla albumen så de känns en smula överflödiga på det sättet, Thorgal är också mest onödiga eftersom de redan gått en vända nyligen, visserligen uppsplittade på flera tidningar men än sen då... :)
Latigo är detsamma, en gammal klassiker som jag redan läst när den gick första gången, kul men lite överflödig, och Herman Hedning känns som du säger rätt trött, det blir mer och mer skämt som är allt för lika varandra och den känns som den går en smula på autopilot ibland tyvärr. Plus att allting ju ändå kommer i egen tidning och album.
Johnny Hazard är en ren plåga och har alltid varit det.
Den där franska eller belgiska detektivserien som jag inte minns namnet på är en ganska fräsch fläkt däremot så jag hoppas de tar in fler serier som inte redan getts ut tidigare eller framför allt redan ges ut i andra tidningar i Sverige utan gärna satsar på något nytt spännande som inte finns översatt än, det svämmar ju över av europeiska serier som aldrig når våra breddgrader och som t.ex. jag inte ids köpa för jag varken kan franska, spanska eller tyska... :-)
Tack för tipset om Hermes Press för övrigt, dags att lägga (ännu) en prenumeration tydligen.
Jag gillar också den förvirrade jerome och visst borde de ta in fler "okända" belgiska serier istället för t.ex. Blixt Gordon.
Skicka en kommentar