Berlinoir-trilogin av Reinhard Kleist

Ett av de första icke-begagnade album jag köpte sedan jag börjat läsa serier på nytt och den första tyska serien jag köpte var Berlinoir 1: Scherbenmund på Modern Graphics i Kreuzberg i samband med fotbolls-VM 2006. Jag hade kollat upp den på nätet innan och en serie som utspelade sig i ett Berlin styrt av vampyrer och dessutom var elegant tecknad var omöjlig att motstå. Reinhard Kleist är en av Tysklands just nu mest framgångsrika serieskapare medan Tobias O Meissner är mer okänd och inte har skrivit manus till någon serie förutom Berlinoir, han är annars fabriksarbetare/författare, en ovanlig kombo jämfört med franska och amerikanska manusförfattare. Trilogin innehåller följande delar: Scherbenmund (2003), Mord! (2004) och Narbenstadt (2008).

Första delen av Berlinoir handlar om motståndskämpen Niall som försöker ta ihjäl ledande vampyrer och hur han blir attraherad av en vampyr. I andra delen jagas en mördare i Berlinoir samtidigt som motståndsrörelsens attentat fortsätter och en ny vampyr gör entré med avsikten att göra Berlinoir till en otrevlig plats för de dödliga. I tredje delen är motståndsrörelsen kraftigt försvagad och Berlinoir delas av en mur. Niall gör ett sista försök att förinta vampyrerna.

Som jag kan ha nämnt tidigare så är Reinhard Kleist en av mina absoluta favorittecknare och det är just teckningarna som är trilogins stora behållning. Själva staden Berlinoir har givetvis en central roll och det är framförallt teckningarna av den Metropolis-inspirerade staden (för den som inte vet så är Metropolis en tysk stumfilmsklassiker av Fritz Lang väl värd att se) som är bäst. Det som är sämst i trilogin är dialogrutorna som är just rutor och ibland hade jag svårt att se vem som sa vad, min kackiga tyska underlättade iofs inte heller. Att teckningarna är det bästa innebär inte att storyn i sig är dålig men jag hade höga förväntningar som inte infriades riktigt. Temat är hur tyranneriet utvecklas, det finns alltid någon som vill ha mer makt och de hänsynslösaste tar den oftast. Strävan efter frihet och oförsonligt hat är andra teman som är genomgående. Vissa karaktärer som vampyrledaren Mardocles och Niall är mer komplext skildrade medan vissa som vampyrledaren Rada Cadressis och motståndskämpen Veta inte har samma tvivel kring sina handlingar. Eftersom serien har vampyrer i centrum så jag etiketterat den som skräckserie men den är inte speciellt skrämmande som en vanlig skräckserie utan skräcken handlar mer om masspsykos och hur diktaturer kan dupera befolkningen. Om jag någon gång får för mig att starta förlag är det möjligt att ni får se denna på svenska annars får ni nöja er med att den även finns på franska. En fascinerande serie och otroligt snygg.