lördag 13 september 2008

Black Hole av Charles Burns


Charles Burns arbetade med “Black Hole” i tio år och den publicerades först i tolv serietidningar som gavs ut av förlaget Fantagraphics mellan 1995 och 2004. “Black Hole” anses vara en modern klassiker och har belönats med det amerikanska seriepriset Harvey för bästa album av tidigare publicerat material (det finns många kategorier). Charles Burns blev först känd genom Art Spiegelmanns serietidning Raw i slutet av 80-talet. Fantagraphics har publicerat de flesta av Burns noveller i “Charles Burns Library” där tre volymer av fyra hittills getts ut. “El Borbah” (1999), “Big Baby” (2000) och “Skin Deep” (2001). Schibsteds utgåva måste vara den mest prisvärda som går att hitta i Sverige just nu, inbunden med skyddsomslag och på 360 sidor, allt för strax över hundringen hos internetbokhandlarna.

“Black Hole” utspelar sig i Seattle 1975. Uttråkade och alienerade ungdomar har sex och använder droger för att ta sig fram genom tillvaron. En bacill som överförs via samlag sprider skräck bland stadens unga. Den som får bacillen får någon form av missbildning och det finns inget botemedel. En del kan dölja missbildningen underkläder men en del har inte den möjligheten utan flyr till en plats utanför staden där de smittade samlas. Huvudpersoner är Keith och Chris och vi får följa vad som händer med dem och personerna de kommer i kontakt med.

Charles Burns skapar en otäck ock krypande stämning genom sina skickliga svartvita teckningar som drar in en i berättelsen omgående och de frekvent förekommande mardrömssekvenserna förstärker det bara. Burns skildrar på ett mycket trovärdigt sätt det utanförskap som ungdomarna känner och deras försök att hantera det och passa in i något de inte ens vill passa in i. Berättelsen kryper in under skinnet på en, den fascinerar och berör och jag kunde inte sluta läsa. Jag ville hela tiden veta vad som skulle hända. Personskildringen är suverän, karaktärerna är mångfasetterade och hur man uppfattar dem förändras under berättelsen. Det finns egentligen inga svagheter i Black Hole, den är suveränt bra.

1 kommentar:

Anonym sa...

Ångest och sexualskräck i en härlig blandning. Black Hole förtjänar alla priser den kan tänkas få. Läste den i somras och är ruggigt imponerad. Stilen är verkligen helt fulländad, svart, vitt, inga gråskalor. Väldigt effektfullt. Spinner man vidare på det så passar (bristen på) färgskala(n) historien väldigt väl. Att se saker i svart eller vitt hör väl om något ungdomen till, allt är på allvar, på liv och död...