Det legendariska förlaget Epix har den goda smaken att introducera seriejournalisten Joe Sacco på svenska. Den intressantaste utgivningen av förlaget på flera år. Joe Saccos mest kända serie är Palestine från början av 90-talet. Jag har inte läst den än men den är nog fortfarande högaktuell med tanke på situationen i Palestina idag. I slutet av Fixaren finns f.ö. två mkt trevliga överraskningar, nämligen reklam för kommande utgivningar av både Safe Area Gorazde och just Palestine, den senare ges ut i två delar. Mkt bra även det av Epix och givna köp. Fixaren handlar om Joe Saccos möte med Neven, en bosnienserbisk fixare som livnär sig på att guida journalister i Sarajevo. Han berättar om vad han själv gjorde under kriget och om några av de mest framträdande krigsherrarna som försvarade Sarajevo under belägringen. Sacco träffar Neven i slutet av kriget när omvärldens intresse för Sarajevo är på väg utför.
Trots att jag är tillräckligt gammal för att ha följt med i nyhetsrapporteringen kring kriget i fd. Jugoslavien så är det förvånansvärt hur lite jag faktiskt kommer ihåg. Fixaren ger därför en välbehövlig uppfräschning i en av de senare tragedierna i Europas blodiga historia. Jag blev inte frälst på Saccos teckningsstil men många rutor är väldigt detaljrika och på det hela taget fungerar det bra. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är jag har lite svårt för med hans stil. Sacco försöker verkligen förstå Neven och teckna ett porträtt av honom men han är som en skugga som bara glider undan hela tiden. Visst får man vissa förklaringar kring varför han agerat som han gör men i slutet av boken framstår han som en gåta och man vet inte vad som är sant av det han berättat och inte. Förutom Neven och staden Sarajevo så är fokuset på de mer eller mindre kriminella krigsherrar som var oerhört viktiga i början av belägringen för bjuda de bosnienserbiska styrkorna motstånd. Skildringen av krigsherrarna är lika fascinerande som de brott de begick är vidriga. Det går inte att dela upp de olika sidorna i kriget i onda eller goda. Ondskan finns på båda sidor. Sacco låter inte sina egna värderingar lysa igenom utan det är upp till läsaren att bilda sig en egen uppfattning. Albumet är väldigt snyggt formgivet, papperskvalitén fin och textsnittet fungerar utmärkt. Bra jobbat. Allt som allt ett väldigt bra seriereportage om en fascinerande person porträtterad mot en tragisk bakgrund.
Minimangarecensioner: My Housemate Sano-kun Is Just My Editor
23 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar