Ganges 1 av Kevin Huizenga

Ganges 1 är en del av Fantagrahics Igantz-serie som görs tillsammans med bland andra Coconino Press. Jag hade läst att Ganges 2 var ett av förra årets bästa album men hade egentligen inte kollat upp dem mer men när jag såg dem på Seriezonen så slog jag till. Albumet handlar om Glenn Ganges, det måste vara ett av de skönaste namnen på en seriekaraktär, och hans vardagsfilosoferande. Albumet skildrar en rad vardagshändelser som helt enkelt blir lite knäppare eftersom de ackompanjeras av Glenn Ganges funderingar. Figurerna är tecknade i vad jag skulle beskriva som en typisk seriestrip-stil, det som förhöjer det är de sköna blåtonerna. Det bästa vad gäller teckningarna är att Kevin Huizenga verkligen lyckas ta tillvara serieformens möjligheter något som långt ifrån alla serieskapare lyckas med. Albumet är rätt kul och det är Glenn Ganges och hans knäppa tankar som hela tiden vandrar iväg som är höjdpunkten. I hans huvud så blir killen som till Ganges irritation bara kastar snaskpapper på marken en framtida diktator, i hans huvud är steget inte långt. Vem har inte låtit tankarna spåra ur så? Huizenga lyckas även fånga Glenns och hustruns försök att kommunicera med varandra och hur olika de uppfattar saker och ting. När Glenn ligger bredvid Wendy i sängen tänker han på hur många andra som måste vara i samma situation och att han hoppas att de har det bra och sen vandrar tankarna iväg till hur hemskt det skulle vara om något hände Wendy. Den sista scenen i albumet är onekligen väldigt vacker. Ganges 1 är ett underbart album om de små vardagsdetaljerna, en väldigt varm berättelse. En blåsippa i den stora serieskogen.