Rose är en prequel till Jeff Smiths numera klassiska serie Bone som Smith publicerade själv genom sitt eget förlag, Cartoon Books. Bone är, vad jag vet, den mest framgångsrika egenpublicerade serien i USA. Bone finns dels i en 1300 sidor fet samlingsvolym, dels i nio trades och dessutom i nio färglagda hardcover-utgåvor. Jag skulle rekommendera den feta samlingsvolymen. Dessutom finns Stupid, Stupid Rat-Tails om Bones förfader Big Johnson Bone.
Rose handlar om granma Roses ungdom, om hon och hennes syster Briar och deras utbildning i The Dreaming som omger att levande. En fara i form av Lord of the Locusts, som en gång i tiden tog kontroll över Mim som vakade över The Dreaming och spred terror på jorden innan drakarna dödade Mim och stängde in anden i berget, är på väg att släppas lös. Vem är det som möjliggör detta? Vad har Rat Cretures med det att göra?
Bone är en av mina absoluta favoritserier. Jag gillar allt i serien, den har det mesta. Så jag hade hyfsat höga förväntningar på Rose. Charles Vess har tecknat i en stil som skiljer sig mycket från Jeff Smiths "cartooniga" stil. Det är vältecknat men samtidigt är det lite stelt, en känsla som dessutom förstärks av att manuset inte är så bra. Dialogen är tråkig och det blir stundtals lite väl näpet. Roses talande hundar ska utgöra någon form av comic relief men det funkar bara hyfsat. Överhuvudtaget är karaktärerna rätt träiga och betydligt tristare än i Bone. Både Rose och Lucius är närmast olidligt präktiga stundtals trots att Rose "busar" till det. Det tar sig tack och lov i slutet när slutstriden kommer och förräderiet framträder. En helt ok serie men den når definitivt inte Bones nivå.
Der var engang en fremtid
2 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar