Die Sache mit Sorge av Isabel Kreitz

En tysk serieroman om andra världskriget går det inte direkt tretton på dussinet av. Isabel Kreitz 250 sidor tjocka Die Sache mit Sorge- Stalins spion im Tokio har Paul Gravett kallat " surely one of the best German books of the year". Serieromanen handlar om pianisten Eta Harich-Schneider och Richard Sorge, om deras relation och framförallt om Sorges spioneri för Sovjets räkning. Albumet utspelar sig i Tokyo före och efter anfallet mot Pearl Harbor. Sorges försök att påverka krigets utveckling och hur hans dubbelspel påverkar omgivningen och framförallt han själv är också centralt. Handlingen utspelas till stor del på den tyska ambassaden i Tokyo där Sorge spenderade en hel del tid som utsänd av en tysk tidning.

Albumet är i svartvitt och Kreitz teckningar antar jag är gjorda med blyerts i någon form. Annorlunda mot vad jag brukar läsa men teckningarna är bra och detaljrika. Kreitz skildrar på ett klichéfritt sätt relationerna mellan karaktärerna. Hon lämnar också öppet för läsaren att själv bilda sig en uppfattning om karaktärerna som därmed förblir intressanta albumet igenom. Just de mångfacetterade karaktärerna är en av seriens verkliga styrkor, en annan att det känns som att hon verkligen lyckats fånga både tidsandan och hur det såg ut i 40-talets Tokyo. Albumet är som en riktigt välgjord film där man kan ta in intrycken och reflektera i sin egen takt vilket är en av serieformens stora styrkor (bra formulerat av Göran Semb i senaste Bubblan). Kärnan i albumet är en människas försök att påverka historien och riskera sitt liv för det den tror på. En på alla sätt riktigt bra serieroman och ett bevis på att det finns andra intressanta serieländer i Europa förutom Frankrike. Spana in trailern nedan:

Miss Don´t Touch Me av Hubert & Kerascoet

Amerikanska NBM publicerar en hel del bra europeiska serier. De har tidigare publicerat Isaac the Pirate på engelska vilket är en kulturgärning i sig. Hubert och Kerascoët var helt okända för mig men en intressant handling och snygga teckningar gjorde köpet rätt givet. Plus en bra recension på Simon säger. Den amerikanska utgåvan samlar de två första franska utgåvorna, La Vierge du Bordel från 2006 och Du Sang sur les Meins från 2007. Ytterligare två delar, Le Prince Charmant och Jusqu´a ce que la mort nous separé har getts ut i Frankrike. Notera att det förekommer en rad fel i beskrivningen på baksidan av albumet. Det bör ligga en lapp med rättelser i albumet.

Albumet utspelas i 30-talets Paris och handlar om den unga oskulden (inte oviktigt för berättelsen) Blanche som ser en död kvinna i det övergivna grannhuset och på grund av det mördas hennes syster. Blanche är övertygad om att det är seriemördaren "The Butcher of the Dances" som ligger bakom. Hon letar efter spår och de leder henne till lyxbordellen Pompadour. Hon får där anställning som dominatrix och fortsätter sökandet efter de ansvariga för hennes systers död. Mycket mer kan jag inte avslöja om handlingen utan att förta upplevelsen av albumet.

Det här är nämligen ett mycket bra album som jag tycker bör införskaffas av den som är det minsta intresserad av franska serier. Hubert har skrivit ett underhållande manus med en bra dialog och Kerascoëts teckningar är riktigt bra och påminner inte så lite om Blaines även om de inte har samma energi. Till skillnad från Blains serier är Miss Don´t Touch Me betydligt mörkare, visst finns det komiska inslag och det är berättat på ett sätt som för tankarna till Adelés extraordinära äventyr stundtals men historiens komponenter är ur flera vinklar ytterst otrevliga. Sadism, korruption och hyckleri är alla vidriga företeelser och här förekommer de i överflöd. Även om jag inte skulle beskriva albumet som så spännande så drivs man framåt av nyfikenheten att veta vad som ska hända, det finns en otäck underton i albumet att saker ska gå åt pipan vilket ger ytterligare driv i läsningen och inbjuder till sträckläsning för att få veta slutet. Det är en bra och snygg serie med en huvudkaraktär, Blanche, som borde kunnas utvecklas yterligare i kommande album, Serien är ytterligare ett bevis på hur skickliga de franska serieskaparna är och det är trevligt att de amerikanska förlagen ger ut alltfler franska serier.

Det tredje testamentet III- Lukas eller Tjurens andedräkt av Dorison & Alice

Bloggandet har blivit lite mer sporadiskt sista tiden och det beror på en renovering som aldrig tar slut känns det som. Kombinationen amatörhantverkare och småbarnsförälder är inte den ultimata kombinationen. Jag har iaf läst igenom de hittills utkomna delarna av Det tredje testamentet då del tre getts ut i dagarna av Albumförlaget. Båda de första delarna, Markus eller Lejonet vaknar och Matteus eller Ängelns ansikte, var riktigt bra. Serien handlar om jakten på det tredje testamentet och man får följa den förre inkvisitorn Conrad av Marbourg och Elisabeth, dotter till biskopen av Paris i deras jakt på det tredje testamentet. Även tempelriddarna är på jakt efter det och de är inte ensamma.

Man bör definitivt läsa om de första delarna om man som jag har risigt minne. Det är en hel del personer att hålla reda på och mycket är oklart även efter andra delen hur saker och ting hänger ihop. Det klarnar dock en hel del i tredje delen som dessutom är den klart bästa i serien. Dorison har ett ordentligt drag i berättandet och Alice teckningar är liksom tidigare suveräna även om jag tycker mig se att hans stil förändrats lite sedan del två. Det är betydligt mer dramatik och en gnutta romantik i tredje delen. Den är dessutom grymmare och det är mer action. De avslutande 14 sidorna är dessutom helt suveräna och höjer tredje delen över de tidigare. Det ska bli oerhört spännande att läsa upplösningen av denna superba serie. Jag hoppas av fjärde och avslutande delen kommer under hösten. Jag kan knappt vänta.

Sir Arthur Benton: Operation Marmara av Tarek & Pergér

Albumförlaget satsar vidare och gör det med en serie som jag skrivt om tidigare och även hyllat formgivningen som är en höjdre. Serien handlar om en britt med tyskt ursprung som förråder sitt land och samarbetar med nazisterna. Serien tar sin början i Berlin i maj 1945. Sir Arthur Benton är tillfångatagen och förhörs av den franske specialagenten De La Taille för att få reda på var förrymda nazister finns innan de tas av Sovjet. Benton och De La taille har känt till varandra länge och de återger händelser som utspelade sig i Istanbul och Berlin 1929, händelser som rörde en viktig vapensändning till nazisterna. Operation Marmara är första delen i en cykel på tre enligt förlaget. Sist i denna första del finns lite fakta om nazisternas väg till makten.

Formatet på serien är det klassiska europeiska med 48 sidor och serierutor i varierande storlek. Stéphane Pergers teckningar påminner snarare om akvareller än traditionella serier, det är vackert men han lyckas inte alltid förmedla karaktärernas känslor, det är mycket fokus på ansikten och det gör att det hela känns rätt statiskt. Vad gäller karaktärskildringen så lämnar den mycket i övrigt att önska, ingen av karaktärerna får något djup, man förstår inte vad deras drivkrafter är. Hade Tarek lagt mer tid på manuset i denna del så hade det lyft albumet för karaktärerna skulle kunna vara väldigt intressanta. På de sista sidorna får man lite bakgrund på huvudpersonerna men det är i själva historien jag vill se karaktärerna utvecklas. Mot den bakgrund som serien utspelar sig så borde förutsättningarna för en spännande serie vara goda men det blir aldrig spännande, mest för att huvudpersonerna pratar hela tiden, allt flyt i serien pratas sönder och man använder gärna storvulna floskler. Hjältarna är dessutom otroligt förutseende och kloka men för mig funkar det inte riktigt att en fransk konservativ republikan så totalt omfamnar en tysk kommunist men det är ju författarens manus men det störde mig. Berättelsen hade mått bra av att få utvecklas på fler sidor, nu blir det hela lite rumphugget. Operation Marmara levde inte upp till mina förväntningar men förhoppningvis blir de kommande delarna bättre med en fördjupning av karaktärerna och lite mer fart i berättandet.

Isaac the Pirate 2: The Capital av Christophe Blain

Blain är numera en av mina absoluta favvo-serieskapare. Både Gus & His Gang och första delen av Isaac the Pirate är helt suveräna. Speed Abater är även den bra. The Capital är givetvis helt underbart tecknad och dialogen är suverän. Dialogen är verkligen Blains signum. Trots att det på ytan är en äventyrsberättelse är det relationerna som är det egentliga fokuset. När jag läste den andra volymen (del tre och fyra på franska) så insåg jag att serien är en karaktärsstudie av huvudpersonen Isaac Sofer. Det tänkte jag inte på när jag läste första delen men här blir det desto tydligare. Isaac är en självupptagen målare som blir alltmer intresserad av ett annat liv, först piratlivet men sedan framförallt livet som bov i Paris, alltmedan han trånar efter kvinnor i allmänhet och Alice i synnerhet. Även hans sidekick Jack är en intressant person med sin karaktäristiskt stora näsa. Storyn börjar givetvis där den förra slutade på piratskeppet där galenskapen ökar i takt med kylan men sedan övergår serien till att fokusera på relationen mellan Isaac och Jack, ett i början av serien oförutsebart radarpar, och deras resa mot Paris och tillvaro där. Ingen av dem är speciellt sympatisk men Blain lyckas ändå få mig att känna sympati för dem och därmed engagera mig i berättelsen. Isaac the Pirate är helt enkelt ett måste att läsa. Så gör det!

Isaac the Pirate: To Exotic Lands av Christophe Blain

Christophe Blain är en av mina absoluta favorittecknare. Jag har tidigare läst Speed Abater och Gus & His Gang varav framförallt den senare är en helt suverän serie. För den som vill läsa en intervju med Blain så publicerade Newsarama en i höstas. Isaac the Pirate har getts i fem album i Frankrike. To Exotic Lands samlar de två första. Serien handlar om den unge konstnären Isaac som strävar efter att slå igenom vilket han är övertygad om att han ska göra. Han bor ihop med sin ungdomskärlek Alice. En av hans favoriter är marinmålaren Duffy och när han själv får ett erbjudande om att följa med på ett skepp är han inte sen att hänga på. Tyvärr för honom så visar det sig att det är en pirat han ska jobba åt. Han fastnar dock för livet till sjöss och hänger på piratkaptenen som ska leta skatter i Antarktis. På hemmaplan blir hans kära Alice uppvaktad av en annan. Äventyr och kammardrama i ett alltså.

Isaac the Pirate är givetvis en underbar serie, vid en första anblick verkar det vara en äventyrsserie vilket det också är men framförallt är den liksom Gus & His Gang en relationsserie. Teckningarna är liksom alltid med Blain fulla av energi och dessutom är färgläggningen exemplarisk. Färgstarka karaktärer 0ch underbart skildrade miljöer förhöjer upplevelsen ytterligare. Förutom teckningarna så är dialogen Blains starkaste kort (jo han är bra på allt) och det finns några underbara replikskiften i serien som du kommer att upptäcka när du läser den. För det rekommenderar jag verkligen att du gör. Jag tycker att första delen av Gus & His Gang är bättre men detta måste vara en av de bästa franska serier som gjorts på 2000-talet och absolut en av de bästa som finns tillgänglig på engelska. Det här är den nya franska serievågen när den är som bäst.

Rosenhanes äventyr- Kaffe eller te? av Per Demervall

Jag gillar när människor ger sig på projekt som garanterat inte kommer att ge de stora pengarna utan bara genomför det för att de så gärna vill. Per Demervall har gett sig på ett sådant projekt vilket givetvis hedrar honom. Men hur många är egentligen intresserade av en serie om en krögare i Stockholm på 1700-talet som kommer en konspiration mot kaffedrickandet på spåren, allt tecknat elegant i en stil som känns klassiskt fransk och publicerad i det klassiska europeiska albumformatet om 48 sidor? Inte många skulle jag tro.

Innan jag går recenserar Rosenhanes äventyr så tänkte jag ge mig på en kort recension av den första serien med krögaren Rosenhane och kompani. Gyllene Rosens äventyr: Lutans hemlighet från 1984 utgivet av Carlsen Comics. Rosenhane och hans vänner kommer en skum affärsman på spåren som vill göra alla Stockholms krogar till delar i hans Hvita Löken-imperium. Det blir upp till Rosenhane och hans vänner att sätta stopp för denna ondsinta likriktning av Stockholms krogliv. Teckningarna är habila och miljöerna funkar bra men det hela förstörs av en osannolikt usel färgläggning. Även textningen lämnar en hel del att önska. Historien i sig är inte så intressant men det hela är lite småtrevligt och småkul ibland.

Så vad har då hänt under de mer än 20 år det tog innan det andra äventyret med Rosenhane och hans vänner gavs ut? Handlingen rör även i det här fallet mat, nämligen kaffe och te. En skrupelfri tehandlare som givetvis vill ha monopol får nys om Gustav III:s och Carl von Linnés experiment att få vetskap om kaffe eller te är farligast för hälsan och försöker förgifta den fånge som ska dricka kaffet för att visa att te är att föredra. Det blir upp till Rosenhane och hans vänner att sätta stopp för denna ondsinta plan. Teckningsmässigt har Demervall utvecklats en del och här visar han att han är en ytterst skicklig tecknare. Färgläggningen är ypperlig och här antar jag att den nya teknik som kommit sedan 1984 bidrar till det. Typsnittet fungerar ok men när typsnittet som känns modernt är placerat på skyltar i 1700-talets Stockholm så känns det lite slarvigt, vilket är synd för i övrigt är albumet absolut inget hastverk. Liksom i första albumet så lyser Demervalls kärlek till Stockholm igenom och han lyckas teckna 1700-tals Stockholm mycket bra. Både manus och dialog är bättre än i det första albumet och det är en alltigenom småtrevlig historia med en hel del komiska inslag. Väl värt att läsa och jag hoppas jag har fel så att Rosenhanes äventyr hittar sin publik. All cred till Per Demervall för att han genomfört projektet och därmed breddat det svenska serieutbudet vilket alltid är välbehövligt.

Berlin- stad av rök av Jason Lutes

I 2008-års sista skälvande dagar släppte Galago, något försenat, andra delen av Jason Lutes Berlin-triologi. Den första delen, Stad av sten, utkom på svenska 2007. I seriens andra del får vi följa de karaktärer som introducerades i den första delen i ett Berlin som blir allt våldsammare och de bittra fiendera ännu bittrare, Weimarrepubliken svajar i sina grundvalar och två vidriga samhällssytem finns att välja på. Nya karaktärer är medlemmarna och hangaroundsen till jazzbandet Cocoa Kids.

Jag har sett fram emot det här albumet för jag trodde att trilogin skulle lyfta men liksom sin föregångare så är Stad av rök visserligen i stort vältecknad i klassisk klara linjen-stil men liksom föregången så är den tråkigt tecknad. Dessutom är det ofta onödigt stelt och i vissa rutor har Lutes missat perspektiven eller uttrycken och då blir det bara konstigt. Jag tycker inte heller att han lyckas med sin Short Cuts-ambition med många olika historier som ibland går in i varandra. Det blir mest rörigt och svårt att komma ihåg vad som hänt i de olika personerna när de dyker upp igen. Dessutom är några snarlikt tecknade och det underlättar inte. Cocoa Kids innehåller iofs några sköna karaktärer och ger Lutes en möjlighet att skildra Cabaret-Berlin men jazzbandets intåg i serien tillför egentligen ingenting. Serien innehåller både osympatiska och sympatiska personer men ingen av dem förmår att dra in mig i berättelsen, inget öde berör, knappt ens föräldralösa Silvia. Marhe Müller, konststuderanden från Köln sveps in i dekadensens Berlin och hennes förehavanden är mest riktigt ointressanta. Weimarrepublikens sista flämtande andetag innan Tyskland börjar resan mot avgrunden utgör en magnifik kuliss men det tycker jag inte att Lutes lyckas ta tillvara. Jag tyckte att första delen hade sina brister men att Lutes lagt en bra grund för fortsättningen. Tyvärr infrias inte mina förväntningar utan fortsättningen är sämre än början. En i stora delar ointressant historia och därmed är albumet helt enkelt en besvikelse.