Metabaronerna 1: Othon, ättefadern av Jodorowsky & Gimenez

Metabaronerna är en spin off på Jodorowskys/Moebius klassiker L´Incal. Metabaronerna har tidigare delvis getts ut på engelska av DC/Humanoids, tydligen med vissa delar censurerade. även L`Incal har getts ut på engelska. Faraos Cigarer ger ut den senare på danska. Metabaronerna handlar om just Metabaronerna som är universums största krigare. Första delen handlar om hur ett ödesdigert val tvingar Metabaronerna att slåss för sin hemplanet och riskera att ge upp sin största hemlighet.

Gimenez teckningar är riktigt snygga. Hans stil lämpar sig väl för science fiction. Det visuella är det allra bästa med albumet, det är verkligen en fröjd att se Gimenez teckningar. Vad gäller själva handlingen så är det väldigt mycket som sker i denna första del, mycket bakgrund som ges inför fortsättningen. Sättet som serien berättas på och framförallt tempot känns väldigt... franskt. Tempot är trots en del action rätt långsamt. Långsamt innebär inte dåligt utan det känns som en fransk tradition. Greppet att låta en robot som tjänar den nuvarande Metabaronen återberätta Metabaronernas historia för en annan, väldigt känslig, robot är dock inte så lyckat. Nu är de inte så frekvent förekommande tack och lov. Framförallt berättandet får mig att tänka på Bilal fast jag gillar det här mer än Bilals sf-serier. Metabaronerna är en bra och snygg sf-serie där ära och stolthet är det viktigaste. Den blir trevlig att följa.

Flugan av Lewis Trondheim

Trondheim får nog anses vara den största stjärnan bland de nya franska serieskapare som slog igenom på 90-talet. Komika har gett ut två delar av hans Donjon-serie som vid det här laget omfattar ett stort antal album, Komika har även gett ut minialbumen Förvecklingar och Diablotus, Kaninos äventyr 0: Slalom samt Herr I och Herr O. Diablotus samt Herr I o O har jag inte läst men alla de andra kan jag varmt rekommendera. Komika har även gett ut Flugan, en ordlös serie om en flugas liv. Flugan föds i en soptunna och efter lite problem med att lyfta så börjar den utforska lägenheten den befinner sig och stöter på andra insekter och djur. Efter att ha blivit elektrifierad växer den och blir för stor för hela staden och slutligen jorden.

Flugan är en rolig bagatell berättad på ett finurligt sätt av Lewis Trondheim i hans typiska stil. Skildringen av flugan upptäckt av världen är mycket charmig och rolig. De bästa scenerna är när flugan försöker komma ut ur soptunnan genom att hoppa på en använd tändsticka varpå den faller ner i vätskan i konservburken och nästan drunknar eller när flugan efter att ha ätit socker tar en stor mängd peppar i tron att det också är socker. Mycket dråplig slapstick. Efter elktrifieringen när flugan blir stor försvinner det mesta av charmen från början av serien liksom roligheterna. Synd eftersom det började så lovande. Trots det är Flugan klart läsvärd och visar vad man kan åstadkomma utan ett enda ord om förmår utnyttja seriemediets möjligheter.

Miss Don´t Touch Me av Hubert & Kerascoet

Amerikanska NBM publicerar en hel del bra europeiska serier. De har tidigare publicerat Isaac the Pirate på engelska vilket är en kulturgärning i sig. Hubert och Kerascoët var helt okända för mig men en intressant handling och snygga teckningar gjorde köpet rätt givet. Plus en bra recension på Simon säger. Den amerikanska utgåvan samlar de två första franska utgåvorna, La Vierge du Bordel från 2006 och Du Sang sur les Meins från 2007. Ytterligare två delar, Le Prince Charmant och Jusqu´a ce que la mort nous separé har getts ut i Frankrike. Notera att det förekommer en rad fel i beskrivningen på baksidan av albumet. Det bör ligga en lapp med rättelser i albumet.

Albumet utspelas i 30-talets Paris och handlar om den unga oskulden (inte oviktigt för berättelsen) Blanche som ser en död kvinna i det övergivna grannhuset och på grund av det mördas hennes syster. Blanche är övertygad om att det är seriemördaren "The Butcher of the Dances" som ligger bakom. Hon letar efter spår och de leder henne till lyxbordellen Pompadour. Hon får där anställning som dominatrix och fortsätter sökandet efter de ansvariga för hennes systers död. Mycket mer kan jag inte avslöja om handlingen utan att förta upplevelsen av albumet.

Det här är nämligen ett mycket bra album som jag tycker bör införskaffas av den som är det minsta intresserad av franska serier. Hubert har skrivit ett underhållande manus med en bra dialog och Kerascoëts teckningar är riktigt bra och påminner inte så lite om Blaines även om de inte har samma energi. Till skillnad från Blains serier är Miss Don´t Touch Me betydligt mörkare, visst finns det komiska inslag och det är berättat på ett sätt som för tankarna till Adelés extraordinära äventyr stundtals men historiens komponenter är ur flera vinklar ytterst otrevliga. Sadism, korruption och hyckleri är alla vidriga företeelser och här förekommer de i överflöd. Även om jag inte skulle beskriva albumet som så spännande så drivs man framåt av nyfikenheten att veta vad som ska hända, det finns en otäck underton i albumet att saker ska gå åt pipan vilket ger ytterligare driv i läsningen och inbjuder till sträckläsning för att få veta slutet. Det är en bra och snygg serie med en huvudkaraktär, Blanche, som borde kunnas utvecklas yterligare i kommande album, Serien är ytterligare ett bevis på hur skickliga de franska serieskaparna är och det är trevligt att de amerikanska förlagen ger ut alltfler franska serier.

The Photographer av Guibert & Lemercier & Léfevre

I maj i år kom äntligen den av mig efterlängtade engelskaspråkiga utgåvan av Le Photographe. Albumet som samlar de tre franska handlar om den franske fotografen Didier Lefevrés möte med Afghanistan genom sitt uppdrag att dokumentera ett team från Läkare utan gränser (Medicines Sans Frontieres) uppdrag i det krigshärjade Afghanistan 1986 för att bemanna två små sjukhus. Albumet består dels av Lefevrés bilder från uppdraget och dels av Guiberts teckningar efter Lefevrés återberättade historia om vad som hände och hans tankar under vistelsen och resorna till och från Afghanistan.

First Seconds utgåva är närmast skamlöst billig, runt 150 pix på nätet. Skamlöst billig eftersom det är en mycket bra utgåva. Till skillnad från många andra europeiska serier som ges ut i USA är den inte förminskad så mkt. Papperskvalitén gör både fotografier och teckningar rättvisa. 288 sidor i färg med svartvita bilder. En väldigt vacker utgåva helt enkelt. Men hallå! Innehållet då! Jo, det är lika bra. Det är både berättarmässigt och bild/fotomässigt en fascinerande berättelse. Albumet lyckas vara både intressant, spännande och gripnade. Lefevrés möte med Afghanistans natur och dess befolkning är intressant att se, det känns även som en ärlig skildring både av intrycken av afghanerna och Lefevrés egen person. Om man läst Alan´s War känner man igen hur Guibert redogör för någon annans historia och liksom i Alan´s War är det sympatiskt berättat.

Långtifrån alla fotografier i boken är mästerverk men de ger en inblick och en närhet som ingen tecknad serie hur bra den än är kan ge. Albumets i särklass starkaste del är den om hur teamet kallas till en by som drabbats av kriget och givetvis har även byns barn drabbats. Fotografierna av den döende pojken och den förlamade flickan är som ett hugg i hjärtat. De två första delarna är bäst, de skildrar mötet med Afghanistan och det vidriga kriget. Sista delen om Lefevrés dramatiska återresa till Pakistan lämnar mig mera oberörd, antagligen för att den handlar om en dum västerlännings självuppfyllande val även om Guibert lyckas skildra utsattheten på ett bra sätt. Däremot blir jag full av beundran för MSF och deras mod och hängivenhet. The Photographer är ett lysande album om Afghanistans tragedi men även en hyllning till det afghanska folket och MSF.

Det tredje testamentet III- Lukas eller Tjurens andedräkt av Dorison & Alice

Bloggandet har blivit lite mer sporadiskt sista tiden och det beror på en renovering som aldrig tar slut känns det som. Kombinationen amatörhantverkare och småbarnsförälder är inte den ultimata kombinationen. Jag har iaf läst igenom de hittills utkomna delarna av Det tredje testamentet då del tre getts ut i dagarna av Albumförlaget. Båda de första delarna, Markus eller Lejonet vaknar och Matteus eller Ängelns ansikte, var riktigt bra. Serien handlar om jakten på det tredje testamentet och man får följa den förre inkvisitorn Conrad av Marbourg och Elisabeth, dotter till biskopen av Paris i deras jakt på det tredje testamentet. Även tempelriddarna är på jakt efter det och de är inte ensamma.

Man bör definitivt läsa om de första delarna om man som jag har risigt minne. Det är en hel del personer att hålla reda på och mycket är oklart även efter andra delen hur saker och ting hänger ihop. Det klarnar dock en hel del i tredje delen som dessutom är den klart bästa i serien. Dorison har ett ordentligt drag i berättandet och Alice teckningar är liksom tidigare suveräna även om jag tycker mig se att hans stil förändrats lite sedan del två. Det är betydligt mer dramatik och en gnutta romantik i tredje delen. Den är dessutom grymmare och det är mer action. De avslutande 14 sidorna är dessutom helt suveräna och höjer tredje delen över de tidigare. Det ska bli oerhört spännande att läsa upplösningen av denna superba serie. Jag hoppas av fjärde och avslutande delen kommer under hösten. Jag kan knappt vänta.

Broderier av Marjane Satrapi

Marjane Satrapi slog igenom stort med Persepolis som även blivit film. På svenska har även Kyckling med plommon getts ut. Alla tre albumen har getts ut av Galago. Broderier handlar om Satrapis mormor och hennes släktingar och vänner, även Satrapis mor är med men det är mormodern som spelar huvudrollen. De kvinnliga gästerna drar sig tillbaka under en fest för att skvallra och berätta sina livshistorier. Iranier är ju generellt sett ett väldigt verbalt folk och det märks även i serien. Flera av kvinnorna har långa och totalt ohämmade utläggningar om sina liv och framförallt sina kärleksliv. det är inte mycket som är tabu och albumet bjuder på flera riktigt underhållande historier. Till skillnad från Persepolis är det här ingen konventionell serie med rutor utan den är fritt tecknad utifrån vilka som berättar och vad som berättas. Albumet är underhållande mycket tack vare de ohämmade historierna där männen och framförallt det patriarkala och religiösa hyckleriet får sig en välförtjänt känga. Bra underhållning för stunden och en inblick i att Iran (även om det här rör sig om överklassen) inte alltid är som man kan tro av nyhetsrapporteringen.

Zorn & Dirna #1: Valsverken av Morvan m.fl.

Albumförlaget fortsätter oförtrutet sin utgivning av franska serier med en imponerande regelbundenhet. Efter Det tredje testamentet I och II och Bouncer 1 och 2 samt Sir Arthur Benton 1 så är det dags för en serie av Morvan som bl.a. varit inblandad i nyare delar av klassikern Spirou. Teckarna Bruno Bessadi och Vincent Trannoy är helt okända kort för mig. Serien handlar om en värld där döden besegrats och fångats i en spegel. Kungen som fångade döden befinner sig på en hemlig plats med spegeln och åldras inte längre. Det gör däremot den vanliga befolkningen i övrigt men de dör inte utan ruttnar sakta men säkert. Därför måste de avlivas genom att halshuggas. Detta innebär dock att den som dödar dem får ta över deras själar vilket skapar en del konflikter hos de stackars satar som utför arbetet. Huvudpersoner i serien är syskonen Zorn och Dirna, som är i tio-årsåldern skulle jag tro, som har en magisk kraft som innebär att de faktiskt kan ta död på en människa genom beröring. Zorn och Dirna har genomgått en träning i ett slott och ska nu ut på ett okänt uppdrag.

När man ser omslaget kan man kanske tro att Zorn och Dirna vänder sig till barn innan tonåren men efter en genomläsning står det klart att så inte är fallet. Det här är en brutal serie i en kall värld där avsaknaden av ett värdigt avslut skapat en värld utan empati. Att en av huvudpersonerna, Dirna, dessutom gillar att ta livet av djur och andra är också en överraskning. Serien vänder sig snarare till de som är i tonåren och äldre. Serien är vältecknad om än väl konventionell i en skulle jag säga typisk fransk fantasystil a la Lanfeust de Troy. Teckningarna funkar bra för serien liksom det grymma manuset. Trycket på glansigt papper är bra och det är även översättningen. Det finns ett persongalleri som är bra och säkert kommer att utvecklas framöver med den känslokalle zombieslaktaren Seldnör och den gigantiske bödeln på Valsverken som växlar mellan att kontrolleras av de kvinnliga och manliga själarna som tagit honom i besiktning. Allt som allt en bra serie och det ska bli kul att se vilken roll Zorn & Dirna ska spela och hur de ska befria döden, för jag antar att det är deras uppdrag.

På Shazam har Ferdinand recenserat Zorn & Dirna.

Alan´s War- The memories of G.I Alan Cope av Emmanuel Guibert

Emmanuel Guibert hade jag inte läst något av tidigare men Alan´s War hade fått fina omdömen lite här och var så den var ett givet köp. Emmanuel Guibert är även känd för The Photographer som precis getts ut av First Second som även gett ut Alan´s War. Han har även gjort Sardines from Outer Space och The Professors Daughter. Alan´s War är den amerikanske krigsveteranen Alan Copes minnen från tiden under och efter andra världskriget. Han berättar om utbildningstiden, hur han kom till Europa under krigets slutskede och händelserna efter krigsslutet och varför han återvände till Europa efter några år. Guibert träffade honom av en slump i Frankrike som Cope bosatt sig i, de blev vänner och kom överens att Guibert skulle nedteckna Copes minnen. I början av boken finns ett fint förord där Guibert skriver om sin vänskap med Cope och arbetet med boken.

Alan´s War var inte som förväntade mig. Jag trodde helt enkelt att den skulle handla mer om att GI Alan utkämpade strider. Så är det dock inte. Däremot är det en riktigt bra serie. Guibert tecknar snyggt men om man bara tittar på bilderna så förmedlar han inga känslor vilket jag gärna vill ha i ett album. Men i det här fallet så är det inget problem för Alan Copes berättarröst som ackompanjerar rutorna levandegör och förmedlar känslor på ett alldeles ypperligt sätt. Det känns verkligen som att man är med Cope och känner sig närvarande när han berättar om sina upplevelser. Serien blir också intressantare eftersom Cope har ett så öppet sinne och därför hamnar i sammanhang som den som genomsnittlige GI:n nog inte gjorde. En väldigt sympatisk serie och en djupt mänsklig skildring av en ung man. Det mest fascinerande är hur mycket han minns. Stämmer allt är en fråga som jag återkom till men tänkte skit i det. Det här är en riktigt bra serie. En kompis som är på väg till Afghanistan tyckte den var riktigt bra vilket ledde till att han köpte flera andra "krigsserier". En seriefrämjande insats alltså :)

Sir Arthur Benton: Operation Marmara av Tarek & Pergér

Albumförlaget satsar vidare och gör det med en serie som jag skrivt om tidigare och även hyllat formgivningen som är en höjdre. Serien handlar om en britt med tyskt ursprung som förråder sitt land och samarbetar med nazisterna. Serien tar sin början i Berlin i maj 1945. Sir Arthur Benton är tillfångatagen och förhörs av den franske specialagenten De La Taille för att få reda på var förrymda nazister finns innan de tas av Sovjet. Benton och De La taille har känt till varandra länge och de återger händelser som utspelade sig i Istanbul och Berlin 1929, händelser som rörde en viktig vapensändning till nazisterna. Operation Marmara är första delen i en cykel på tre enligt förlaget. Sist i denna första del finns lite fakta om nazisternas väg till makten.

Formatet på serien är det klassiska europeiska med 48 sidor och serierutor i varierande storlek. Stéphane Pergers teckningar påminner snarare om akvareller än traditionella serier, det är vackert men han lyckas inte alltid förmedla karaktärernas känslor, det är mycket fokus på ansikten och det gör att det hela känns rätt statiskt. Vad gäller karaktärskildringen så lämnar den mycket i övrigt att önska, ingen av karaktärerna får något djup, man förstår inte vad deras drivkrafter är. Hade Tarek lagt mer tid på manuset i denna del så hade det lyft albumet för karaktärerna skulle kunna vara väldigt intressanta. På de sista sidorna får man lite bakgrund på huvudpersonerna men det är i själva historien jag vill se karaktärerna utvecklas. Mot den bakgrund som serien utspelar sig så borde förutsättningarna för en spännande serie vara goda men det blir aldrig spännande, mest för att huvudpersonerna pratar hela tiden, allt flyt i serien pratas sönder och man använder gärna storvulna floskler. Hjältarna är dessutom otroligt förutseende och kloka men för mig funkar det inte riktigt att en fransk konservativ republikan så totalt omfamnar en tysk kommunist men det är ju författarens manus men det störde mig. Berättelsen hade mått bra av att få utvecklas på fler sidor, nu blir det hela lite rumphugget. Operation Marmara levde inte upp till mina förväntningar men förhoppningvis blir de kommande delarna bättre med en fördjupning av karaktärerna och lite mer fart i berättandet.

Isaac the Pirate 2: The Capital av Christophe Blain

Blain är numera en av mina absoluta favvo-serieskapare. Både Gus & His Gang och första delen av Isaac the Pirate är helt suveräna. Speed Abater är även den bra. The Capital är givetvis helt underbart tecknad och dialogen är suverän. Dialogen är verkligen Blains signum. Trots att det på ytan är en äventyrsberättelse är det relationerna som är det egentliga fokuset. När jag läste den andra volymen (del tre och fyra på franska) så insåg jag att serien är en karaktärsstudie av huvudpersonen Isaac Sofer. Det tänkte jag inte på när jag läste första delen men här blir det desto tydligare. Isaac är en självupptagen målare som blir alltmer intresserad av ett annat liv, först piratlivet men sedan framförallt livet som bov i Paris, alltmedan han trånar efter kvinnor i allmänhet och Alice i synnerhet. Även hans sidekick Jack är en intressant person med sin karaktäristiskt stora näsa. Storyn börjar givetvis där den förra slutade på piratskeppet där galenskapen ökar i takt med kylan men sedan övergår serien till att fokusera på relationen mellan Isaac och Jack, ett i början av serien oförutsebart radarpar, och deras resa mot Paris och tillvaro där. Ingen av dem är speciellt sympatisk men Blain lyckas ändå få mig att känna sympati för dem och därmed engagera mig i berättelsen. Isaac the Pirate är helt enkelt ett måste att läsa. Så gör det!

Isaac the Pirate: To Exotic Lands av Christophe Blain

Christophe Blain är en av mina absoluta favorittecknare. Jag har tidigare läst Speed Abater och Gus & His Gang varav framförallt den senare är en helt suverän serie. För den som vill läsa en intervju med Blain så publicerade Newsarama en i höstas. Isaac the Pirate har getts i fem album i Frankrike. To Exotic Lands samlar de två första. Serien handlar om den unge konstnären Isaac som strävar efter att slå igenom vilket han är övertygad om att han ska göra. Han bor ihop med sin ungdomskärlek Alice. En av hans favoriter är marinmålaren Duffy och när han själv får ett erbjudande om att följa med på ett skepp är han inte sen att hänga på. Tyvärr för honom så visar det sig att det är en pirat han ska jobba åt. Han fastnar dock för livet till sjöss och hänger på piratkaptenen som ska leta skatter i Antarktis. På hemmaplan blir hans kära Alice uppvaktad av en annan. Äventyr och kammardrama i ett alltså.

Isaac the Pirate är givetvis en underbar serie, vid en första anblick verkar det vara en äventyrsserie vilket det också är men framförallt är den liksom Gus & His Gang en relationsserie. Teckningarna är liksom alltid med Blain fulla av energi och dessutom är färgläggningen exemplarisk. Färgstarka karaktärer 0ch underbart skildrade miljöer förhöjer upplevelsen ytterligare. Förutom teckningarna så är dialogen Blains starkaste kort (jo han är bra på allt) och det finns några underbara replikskiften i serien som du kommer att upptäcka när du läser den. För det rekommenderar jag verkligen att du gör. Jag tycker att första delen av Gus & His Gang är bättre men detta måste vara en av de bästa franska serier som gjorts på 2000-talet och absolut en av de bästa som finns tillgänglig på engelska. Det här är den nya franska serievågen när den är som bäst.

Bouncer Del 2: Bödlarnas medlidande av Alejandro Jodorowsky & Francois Boucq

Första delen av Bouncer- Kains öga beskrev bakgrundshistorien med mordet på Seths far och mor och hur Seth fick kontakt med sin farbror Bouncer. Jakten på hämnd fortsätter i andra delen av Bouncer liksom Seths träning vilken upptar den första delen av albumet, träning för att kunna döda sin farbror som dödat hans far. Serien introducerar en vacker lärarinna vilket borgar för en twist när den dramatiska upplösningen närmar sig.

Bouncer 2 är liksom del 1 vältecknad och en eminent västernskildring rent bildmässigt. De naturscenerier som förekommer är oerhört vackra. Boucq handskas bra med actionskevenserna och även bildflödet funkar bra. Del 2 är inte lika grym som del 1, här finns det iaf kärlek och hopp. Den intressantaste delen av berättelsen är givetvis hur Seth ska handskas med sitt hämndbegär, ska han låta det bero eller fullfölja det, oavsett vad han väljer blir det konsvekvenser. Del 2 är intressantare än del 1 för den ställer lite djupare frågor och tillåter en mer komplex skildring av karaktärerna. Den ökade förståelsen för karaktärerna som lyfter även historien och den dramatiska finalen ställer dilemmat som finns redan från början på sin spets. Den enda karaktären som förblir något av en gåta är Bouncer trots att man får reda på vad som hände efter moderns död men eftersom detta bara var första cykeln och det finns fyra ytterligare album så finns det goda möjligheter till ytterligare utveckling av en intressant karaktär. Bouncer är en riktigt bra westernserie och jag ser verkligen fram emot kommande delar.

SPOILER SPOILER
Huvudpersonen Seth är riktigt ful och framförallt hans frisyr måste vara en av de fulaste jag sett. Vad den heta lärarinnan som han får ihop med det ser i honom är givetvis att han räddade livet på henne men nog blir hon tokförälskad lite väl snabbt. Dessutom får de ju faktiskt reda på att deras farsor är halvbröder så de är ju kusiner. Inte riktiga kusiner kanske men illa nog. Men inavel sågs kanske som en bra idé i Vilda Västern tidigare. Men jag tror knappast att det blir bra, framförallt inte om de skaffar ungar. Man får väl se framöver.

Cyanns saga 4: Farverne på Marcade av Bourgeon & Lacroix

Francois Bourgeon är en av de verkliga tungviktarna inom europeiska serier från 80-talet. Hans Resande med vinden är en klassiker och Skymningens färdkamrater är också en klassiker. Bourgeon kommer med en ny del i just Resande med vinden framöver. Både är historiska serier, med berättelsen om Cyann tog han steget över till sf-genren. I Sverige gavs första delen ut av Epix innan albumdöden slog till. Del två, tre och fyra finns utgivna i Tyskland och Danmark för den som inte kan franska. Faraos Cigarer har gett ut del tre och fyra nyligen på danska i hård pärm.

Bourgeon är en av mina favorittecknare och om man läser hans serier så bör man ta sig tid för att titta på teckningarna eftersom de dels är oerhört vackra (Bourgeon var tidigare glasmålare) och detaljrika. När man ser hans teckningar förstår man varför produktionstakten inte är så hög. Cyann handlar om överklassflickan Cyann som ger sig ut i rymden från sin planet, Olh, för att hitta ett botemedel mot en sjukdom. Hon hamnar dock vilse och försöker sedan ta sig tillbaka till sin hemplanet och hamnar på olika planeter. Det var ett tag sedan jag läste del ett till tre och jag orkade inte läsa om dem innan jag gick på del fyra. Detta pga. att de tyvärr inte är så bra. Det är snyggt tecknat men innehållet är rätt ointressant. Det är mycket naket och snygga kroppar liksom i Bourgeons andra serier och det känns mest påklistrat och tillför inte handlingen något, en handling som inte heller är så bra. Hela historien om Cyann är rätt oengagerande även om huvudpersonen utvecklas åt ett mer sympatiskt håll under seriens gång. En seg sf-serie. En fantastisk yta men bakom den är det tomt.

Gus & His Gang av Christophe Blain

Christope Blain eller Chris Blain som First Second förkortat hans namn till en är en de nya stjärnorna i Frankrike. Blain slog igenom med Le Reducteur de Vitesse som getts ut på engelska som The Speed Abater. Blains första stora succé var Isaac le pirate som började ges ut av Dargaud 2001. Serien har hittills kommit ut i fem delar och getts ut på flera språk. Innan dess hade han arbetat med Joann Sfar och Lewis Trondheim i Donjon-serien och även gjort serier med David B. Första delen av Gus gavs ut 2007 och det har hittills utkommit tre album. First Seconds utgåva samlar de två första albumen. Tredje delen, Ernest, gavs ut i Frankrike i november 2008.

Gus & His Gang handlar om den laglöse Gus och hans kumpaner Clem och Gratts eskapader i Vilda Västern. Serien handlar om gängets tåg- och bankrån och skottlossningar men framförallt handlar det om kumpanernas relationer till olika kvinnor och deras försök att skapa relationer med olika kvinnor något som upptar större delen av deras tid och tankar.

Blain är en helt underbar tecknare. Att läsa hans serier är som att bli kär på nytt i seriekonsten. Hans stil kan bäst beskrivas som full av energi. Även när han berättar om lugnare händelser är det fart i dem på grund av hans energiska och kraftfulla teckningsstil. Serien är en hyllning till Vilda Västern och västernserier i synnerhet. Jag tänker på de bästa Lucky Luke-serierna när jag läser Gus & His Gangsom är en vuxen motsvarighet till Morris klassiker. Gus & His Gang är lika bra både i de fartfyllda actionscenerna och i relationsscenerna, dessutom är den riktigt rolig, något de flesta komiska äventyrsserier misslyckas med. Seriens höjdpunkt är kumpanernas relationer med kvinnor och de förvecklingar som följer på det. Det finns många härliga sekvenser, som när Gus blir så förtjust i ett gömställe att han låter inreda det som en bordell och städar pedantiskt. En annan är när Gus försöker imponera på en bankkassörska på en bank gänget planerar att råna. Jag tycker att första halvan av serien är den bästa, då får Gus mycket plats och det är den roligaste karaktären, hans näsa är underbart lång, som en Pomperipossa-näsa och han är rapp i käften. Serien tappar lite fart i andra delen när Clem är huvudperson och man följer hur han dras mellan sin familj och sin nyfunna kärlek. Sammanfattningvis är detta en helt suverän serie om med fantastiska teckningar och en underbar dialog.

Det tredje testamentet II: Matteus eller Ängelns ansikte av Dorison & Alice

Albumförlaget är verkligen ett av mina absoluta favoritförlag. Jag tyckte det var väldigt modigt av förläggaren Jonas Anderson att satsa på franska serier i klassiskt albumformat. Serier i stil med Det tredje testamentet och Bouncer har inte getts ut i Sverige de senaste tio åren. Ingen har vågat men det gjorde Albumförlaget och satsningen förtjänar verkligen att lyckas.

Jag gillade första delen av DTT skarpt och såg därför framemot andra delen. I DTT II så jag jakten på ledtrådar vidare och Conrad av Marbourg och Elisabeth når Toledo där de ska leta efter en skrift i det legendariska biblioteket där som numera är förseglat. Biblioteket innehåller tusentals titlar som den katolska kyrkan inte skulle acceptera. Men de är inte de enda som söker svar i Toledo.

Man bör ha läst första delen för att hänga med i andra. Det är redan en hel del personer inblandade och det är lite svårt att hänga med i de olika grupperingarna och vilka som vill vad. Man vet iofs inte vad alla vill :) Andra delen är i likhet med första ett skickligt hantverk. Scenerna från biblioteket i Toledo är den bästa delen av albumet. Ett förseglat grottsystem med tusentals antika böcker och skrifter som skyddas där från den katolska kyrkan. Osäkerheten kring om huvudpersonerna har samma motiv med jakten på sanningen klarnat inte direkt, lika lite som vem som drar i trådarna. Men kort å gott så är det fortfarande en fransk äventyrsserie när den är som bäst. Dessutom har både layout och översättning blivit bättre. Inga anmärkningar på det. Så då är det väl bara att köpa :)

Hergés äventyr av Bocquet & Fromental & Stanislas

Efter många turer så kom äntligen Hergés äventyr ut på Komika förlag. Boken är en biografi över Tintins skapare Hergé eller Georges Remi som han egentligen hette. Jag har dålig koll på upphovsmännen till serien men av Stanislas finns Ängelns ansikte, också den utgiven av Komika. På Komikas hemsida kan du läsa mer om upphovsmännen.

Hergés äventyr beskriver Hergés liv i korta stycken från barndomen över vänskapen med kinesen Tchang till ålderdomen. Serien är tecknad i en elegant och spetsig (spana in näsorna) klara linjen-stil. Serien i sig är underhållande och småkul på sina ställen men man har nog störst behållning av den om man kan sin Tintin och lite om Hergé. Även om serien är gjord som en hyllning till Hergé, så väjer den inte för de mindre smickrande delarna av Hergés liv och personlighet. Berättelsen är fragmentarisk men man får ändå en bild av de viktigaste skeendena i Hergés liv. Det finns givetvis många referenser till Tintin och Hergés andra serier men det är upp till var och en att ha nöjet att upptäcka de. En trevlig utgivning som breddar serieutbudet i Sverige. Förhoppningvis får vi se fler bra franska serier från Komika framöver.

Bouncer Del 1- Kains öga av Alejandro Jodorowsky & Francois Boucq

Bouncer är Albumförlagets andra utgivning efter Det tredje testamentet. Manusförfattaren Alejandro Jodorowsky är en veteran som bl.a. samarbetat med Moebius. Francois Boucq är en annan veteran som tidigare getts ut på Epix i Sverige. Såg på serieforum.se att Bouncer fått förhandsstöd av Kulturrådet och det unnar jag verkligen Albumförlaget som gör en modig kulturgärning genom att ge ut bra franska serier.

Bouncer är en västernserie som handlar om tre bröder och en diamant som för ond bråd död med sig. Första delen berättar dels om hur bröderna och deras mamma, Lola, rånade en tågtransport för att få tag på en värdefull diamant. En av bröderna, Ralton, har blivit en galen sydstatskapten, en annan, Blake, har funnit Gud och bygger en kyrka och den tredje, Bouncer, är utkastare på en saloon. Huvudpersonen i serien är Blakes son Seth som vill hämnas sin fars och mors död. I första delen av hittills sex läggs grunden för historien.

Jag har aldrig varit något fan av westernserier förutom Silverpilen när jag var yngre. Bouncer är dock ingen traditionell västernserie utan Vilda Västern bildar mest kuliss åt berättelsen som är en otroligt grym och tragisk historia om girighet och svek. Boucq är en skicklig tecknare som tecknar i en detaljrik realistisk stil som väl framhäver grymheterna som de olika huvud- personerna begår. Boucq är även skicklig på att skildra karaktärernas känslor. Så gott som alla huvudpersoner i serien är väldigt osympatiska och det är svårt för att känna sympati för någon, t.o.m. den unge Seth som fått sina föräldrar mördade eftersom han genomsyras av sitt hämnd- begär. Svårigheten att känna sympati för någon karaktär och bristen på spänning, ja det är inte så mkt spänning i denna första del, gör att jag inte sögs in i berättelsen. Jag vill dock lyfta fram trots ovanstående smågnäll att Bouncer är en bra serie och detta mkt tack vare att den är en så rå skildring av girighet och galenskap. Grunden för en bra hämndhistoria som bara kan bli bättre är lagd och kanske blir sökandet efter hämnd och jakten på Kains öga mer spännande i nästa del. Översättningen är för övrigt riktigt bra och dialogen flyter genom hela albumet.

Det tredje testamentet 1: Markus eller Lejonet vaknar av Xavier Dorison & Alex Alice

Markus eller Lejonet vaknar är första delen av fyra i albumserien Det tredje testamentet. Serien publicerades i Frankrike mellan 1999 och 2003. Dorison står bakom ett flertal albumserier i Frankrike men detta är första gången han publiceras på svenska. Alice arbetar för närvarande på en trilogi utifrån Richard Wagners epos Nibelungen och den första delen Siegfried har släppts i Frankrike. Det tredje testamentet är Albumförlagets första utgivning och albumets uttalade mål är att ge ut fransk-belgiska äventyrsserier.

Serien handlar om jakten efter ett relikskrin innehållandes viktiga dokument från Jesu tid och utspelar sig i början av 1300-talet och tar sin början i Frankrike. Huvudpersoner är den förre inkvisitorn Conrad av Marbourg som hamna i onåd och Elisabeth, dotter till en ärkebiskop och vän till Conrad som mördas. Tillsammans försöker de finna dokumenten men de är inte ensamma om att leta efter dem och deras motståndare skyr inga medel för att nå sina mål.

Serien är oerhört skickligt och snyggt tecknad. Alice tecknar i en realistisk stil med en fin känsla för detaljer i varje bild och det gör serien till en fröjd att läsa. Det enda minuset är väl att den kvinnliga huvudpersonen är tecknad som en pinuppa med stora bröst, typiskt och fantasilöst. Manuset är bra, i första delen läggs grunden för kommande delar och därför är frågetecknen och de lösa trådarna många (vad är det Marbourg gjort för att hamna i onåd, vilka är de hornbeprydda mördarna som söker efter relikskrinet osv.). Jag ser verkligen fram emot fortsättningen. Dialogen känns stundtals lite stel och klyschig men det kan också vara översättningen som inte är tillräckligt bra och som borde setts över lite noggrannare. Översättningen förändrar inte helhetsintrycket av serien, De tredje testamentet är en klassisk fransk äventyrsserie när de är som bäst och är därför ett självklart köp för den som gillar äventyrsserier.

Amerikanska förlaget Tokyopop ger ut franska serier

En annan lite äldre nyhet är att amerikanska förlaget Tokyopop som är en stor utgivare av manga i USA (Viz Media är störst) meddelar att de kommer att börja publicera serieromaner från hela världen meddelade förlaget i maj. Förlag vars serier de kommer att publicera är bl.a. franska Soleil och Delcourt samt kinesiska Xiao Pan. Serieromaerna kommer att publiceras under etiketten Tokyopop Grapic Novels. Målet är att publicera serier som tilltalar den amerikanska publiken till skillnad från klassiker som Tintin och Asterix som inte har slagit i USA. Den första utgivningen blir kinesiske Benjamins serieroman Orange och ges ut i februari 2009. I mars 2009 ges franska Luuna av Didier Crisse och Nicolas Keramidas ut, serien handlar om en indianprinsessa som håller på att bli vuxen och får lära sig att hantera en uråldrig förbannelse. Pixie är en annan fransk serie som släpps i mars och teckningsstilen är tydligt inspirerad av manga. Tokyopops utgivelser blir en möjlighet för den som inte behärskar franska att läsa serier som troligtvis inte kommer att ges ut i Sverige.

Bourgeon tecknar ny Resande med vinden

Francois Bourgeon ska teckna en ny del av sitt historiska epos Resande med vinden meddelade franska ActuaBD tidigare i sommar. De första fem delarna utgavs i Sverige av Carlsen Comics i början av 80-talet. Bourgeon är en fantastisk tecknare och även berättelsen i sig är bra med en kvinnlig hjältinna och bra intrig. Serien räknas till en av föregångarna till alla de historiska serierna som kom från Frankrike och Belgien på 80-talet och framåt. De fem albumen är inte så svåra att få tag i men priserna är höga om man inte nöjer sig med lästa ex. Jag kan verkligen rekommendera dem.

Innan Resande med vinden tecknade Bourgeon Prinsessan och pagens äventyr efter manus av Claude Genin, Carlsen Comics utgav serien i två delar i slutet av 80-talet och båda delarna är relativt svåra att få tag i. Har man tur fyndar man som när jag hittade andra delen Snöbrogen för tio pix hos Mickes vid Hornstull. Bourgeon tecknade på 80-talet medeltidseposet Skymningens färdkamrater med en hel del fantasy-inslag som utkom på Epix förlag. De första delarna, Dimmornas skog och Turkosstaden gavs ut som nr 3 och 15 i Studio Epix, sista delen Sirenens sång gavs ut för sig på etiketten Medusa. Turkosstaden och Sirenens sång är svåra att få tag i och kostar därefter. Sviten är inte lika bra som Resande med vinden men är ändå klart värd att införskaffa. Epix hann även ge ut första delen i sf-sagan om Cyann innan albumdöden slog till på 90-talet. Bourgeon har tecknat ytterligare tre delar i sagan om Cyann och den fjärde och sista kom 2007. Cyann är den svagaste delen i Bourgeons produktion trots de överdådiga miljöerna i framförallt första delen. Att det är så lång tid mellan Cyann-albumen beror på att Bourgeon låg i tvist med förlaget Casterman, en tvist som numera är löst och Bourgeon har ett nytt förlag.

Förhoppningsvis blir det nya albumet lika bra som de tidigare i Resande med vinden. Albumet lär tyvärr inte publiceras i Sverige men förhoppningsvis kommer det att publiceras i Danmark för oss som inte behärskar franska.